Havöret!

Denna premiär blev inte vad man trodde för några månader sedan. Första april brukar alltid vara en dag i kylan, nervadad till magen dängandes efter havsöring, men inte denna gången. 1aprli till 3april var nämligen datumet för sportfiskemässan i Jönköping, och jag som många andra var där fysiskt men inte helt mentalt. Själv kliade det mest hela tiden i fingrarna och man tänkte tillbaka till fina blanka havsöringar som man tagit året innan och på de som man förhoppningsvis skulle lyckas lura detta året. Mässan i sig var en hitt, publikrekord och väldigt inspirerande i sig! men som sagt man ville kanske vara någon annan stans lite mer…

Efter att mässan tog sitt slut söndag klockan fyra var det snabba ryck, riva monter slänga in all packning och dylikt i bussarna och sedan ta farväl till klassen för att bränna ner till västkusten. Efter en helgs mässa är det inte svårt att somna men inte lika lätt att vakna klockan åtta nästa morgon häller, HAVSÖRING!

Usch va kallt! Fingrarna domnar bort efter ett tag och man fiskar per automatik, nu är det vilja. Har man väntat hela vintern på det här ger man fan inte upp i första taget. Efter tre timmars morgon fiske i dimma och kyla lägger jag ner, magen börjar kurra. Hem igen och ladda om batterierna.

Efter en välbehövlig paus fortsätter fisket vid ett. Vinden ligger fortfarande på och har ökat i styrka sedan morgonpasset. Klockan två är alla gråa moln som bortblåsta och solen lyser starkt, Bra där SMHI!

 Det tar inte lång tid innan man är upptinad och man känner ett hopp om att det snart skall komma igång då vattnet blir lite varmare.  Huggen uteblir men solen ligger på och gör det hela lite behagligare. Vid fyra bestämmer jag mig för att testa en sista liten vik och sen får de vara bra. Jag lägger några kast och precis när jag ska påbörja på ett ytterligare, känner jag ett stenhårt ryck i flugan, ja lyfter spöt och drar i linan men inget där, suck. Efter en slitsam helg och bland de trögaste havsöringspremiärerna för egendel är man inte långt ifrån att börja lipa. Helvete tänker jag, och lägger några snabba desperata kast i hopp om att fisken som hugg hade någon hungrig kompis simmandes i närheten, men icke.

En slagen man minst sagt och jag lägger ner fisket för denna dag. Tankar som väcktes inom mig var så som många andra spekulerade om under mässan för att stilla sitt begär var att det ändå var lite förtidigt på säsongen.  Vattnet är fortfarande väldigt kallt och det dröjer nog ett tag till innan fisket kommer igång på riktigt.


En positiv sak under mitt fiskepass var min nya lina, Guideline Coastal slow int! Grymt skön och kan rekommendera den många gånger om!

Kvällsaktiviteten blev att binda några tuber till Orkla och Gaulafisket med nyinköpt material från mässan. Skitfiske! /Jonas

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0